I skarven mellan sarghalvorna har jag fräst ett kilformat dike. Det blir avsevärt starkare och också snyggare att dölja skarven på detta sätt. Halva tjockleken på sargen har frästs bort.
Här har jag limmat fast den täckplatta som döljer skarven. Jag använder samma material som i rosetten. Kilformen gör det lätt att få en perfekt passning. Jag har också fräst urtag för kantlisten som ska monteras vid nästa moment..
Eftersom det bakre locket är välvt måste anliggningen mot sargen och stödlisten få samma vinkling. Jag putsar kanten med sandpapper monterat på en trälist med den rätta vinklingen. 
Varenda skruvtving används vid limning av baksidan.
Nu börjar man se hur gitarren kommer att se ut. Det är en skön känsla att greppa gitarren och känna dess balans och vikt.
Nu väntar en del fräsarbete med kantlisten.
För att lätt kunna limma fast stödlisterna tillverkar jag några enkla klämmor. Materialet är björk och jag har fiberriktningen liggande för att inte klämmorna ska spjälkas. Jag har också borrat ett hål i änden av springan. Detta gör också att biten inte spricker lika lätt.
Här syns det hur klämmorna fungerar. De håller ner de mahognylister jag tillverkade tidigare.
Locket på baksidan av gitarren ska vara välvt. För att få rätt passning använder jag passaren så klart. Sen hyvlar jag bort materialet ner till pennstrecket.
Baksidan är betydligt enklare att tillverka än framsidan. Materialet är flammlönn. Tjockleken är något tjockare än framsidan. Ribborna som jag limmar här är välvda, därför blir också locket välvt. Det blir betydligt starkare än om det skulle vara plant. 
I väntan på att sidorna torkar tillverkar jag dessa lister som på engelska heter kerfed linings. Jag använder mahogny vilket är ett pålitligt material som inte vrider sig eller spjälkas så lätt.
Jag hyvlar de till måtten 10x6mm. Sen fräser jag den ena kanten. Klicka på fotot för större bild.
Sågar spåren med bandsåg. Har gjort ett litet pennstreck på stoppklossen. Det använder jag för att få samma avstånd mellan urtagen.
Så var det klart. Dessa lister sitter där sidan möter locket. De tjänar som förstärkning. Ursågningarna är till för att listerna ska gå att böja och därmed följa gitarrsidans form.
Sidorna låter jag ligga i vatten i några timmar innan jag pressar fast dem i formen. Den här gitarren har en smalare midja än vanligt. Det gör det extra svårt att få flammlönnen att böja sig utan att spricka. Jag går på med strykjärnet i böjarna innan sammanpressningen.
På halsens infästning mot locket har jag mejslat bort material motsvarande lockets tjocklek. Det är ett noggrant arbete med mängder av kontroller för att få den rätta passningen. Det är också viktigt att halsen hamnar rätt i sidled. När alla detaljer stämmer limmas halsen och locket.
Gitarrhalsen till denna modell tillverkar jag av flammlönn . Det blir snyggt att ha samma material i baksidan, sargen och i halsen. Gitarrer med stålsträngar bör ha dragstång eller trussrod som det heter på engelska. Halsen kan annars lätt böjas av strängtrycket.
Med stämjärn tar jag upp de urtag som sen dragstången ska ligga i.
Stången ska nu kapas i rätt längd och sen gängas.
Jag tapperar halsen på baksidan. 
Ett faneer i lönn limmas på huvudet. Det ger extra styrka till den skarv som gjorts för att få till vinklingen av huvudet.
Grovsågning av halsens form görs i slutet.
Jag kör med den spanska metoden att fästa halsen vid sargen. Det finns flera olika sätt. Jag tycker det här blir starkast.
Putsat till 1200 korn, lent som en barnrumpa. Den här delen kommer inte att synas men i jakten på det perfekta ljudet lämnas inget åt slumpen. Allt inne i gitarrens ljudlåda ska vara avrundat och välputsat så att tonerna inte dämpas. Den slutliga avrundningen av halsen gör jag när den sitter i gitarren och när greppbrädan har limmats fast.
När alla ribbor limmats ska de hyvlas ner. Ribborna fungerar som förstärkning och för att sprida tonerna över hela locket. Man söker rätt avvägning mellan styrka och förmågan att vibrera. Med hjälp av att knacka med knogen mot locket hör man hur tonen och lockets sustain ändras. Efter några gitarrbyggen får man in känslan för detta moment. 
Locket slipas nu ner till ca 3 mm. För att mäta tjockleken använder jag detta mätinstrument, indikatorklocka tror jag att det heter. 
Bästa sättet att få en plan yta är att fästa en dubbelhäftande tejp på ett planfräst bord. Här har jag slipat några av ribbornas anliggningsytor plana.
En stålsträngad gitarr har ett annat system för ribbornas placering. Eftersom stålsträngarna utövar ett högre tryck mot locket så måste det därmed vara starkare. De stående trälisterna trycker mot taket och håller ned ribborna under limning.
Rosetten till den här gitarren tillverkar jag själv. Materialet är sälgrot. Tyvärr hade jag ingen större bit så det blev till att skarva. Här ser man en av bitarna som ligger i urtaget som jag gjort med överhandsfräsen. 
För att få exakt passform på sälgrotsbitarna så tillverkade jag två hjälpmedel. Här är det ena. Jag har limmat fast ett slipband på en urfräsning med samma diameter som på locket. Det går lätt att slipa "ytterkurvan" på detta sätt.
Här slipar jag "innerkurvan". För att tillverka hjälpmedlet så började jag med att skruva in en fransk skruv i en träbit. Sen svarvade jag den till rätt diameter. Limmade sen på ett slipband. Hur svårt kan det va när man har de rätta maskinerna?
Idag startade jag upp arbetet med en ny gitarr. Det blir en akustisk stålsträngad. 
Ur en tårtbit får jag ett lock. Jag klyver biten och limmar ihop halvorna. Det är ytterst viktigt att ytorna som ska limmas är helt plana. Man ska inte behöva tvinga ihop halvorna för att det ska sluta tätt. Gitarrer vars lock har spruckit i mitten har med all sannolikhet inte haft en bra fog. 
